Varför får man skrivkramp? Jag förstår mig inte på mig själv ibland. Jag har huvudet fullt av färdiga rutiner, men får ingenting gjort. Nej, jag ljuger. Där finns några halvfärdiga rutiner och en hel hög idéer, men när jag är ledig sätter jag mig inte ner för att jobba på dem. Då hittar jag på andra saker. Som att jag t.ex. måste dammsuga innan jag sätter igång. Eller läsa Aftonbladet på nätet. Eller ringa en vän... Jag blir förbannad på mig själv. Nu är det dags att ta sig i kragen. Jag ska bara...
De gånger jag har blivit intervjuad, har jag fått frågan hur jag kommer på skämt. Det är ingen enkel fråga. Men jag vet i alla fall när jag kommer på dem. Det är oftast när jag kör bil (ensam), när jag är ute och går med hunden eller i duschen. Alltså de gånger jag är ensam med mig själv. Oftast så tänker jag aktivt, d.v.s. jag har redan från början tänkt att jag ska tänka. När jag sedan kommer hem, skriver jag in idén som kanske bara är ett embryo till ett skämt eller, i sällsynta fall, en "färdig" rutin.
Ibland händer det förstås att jag kommer på något när jag ser något speciellt eller någon säger eller gör något. Oftast är det dock så att jag helt enkelt bestämmer mig för att jobba. Och eftersom jag oftast jobbar genom att tänka, går själva skrivprocessen ganska snabbt. Jag har redan hunnit tänka i flera omgångar. Många gånger arbetar jag nämligen om materialet i huvudet, innan jag skriver ner det. Lägger till och drar ifrån. Men jag är tvungen att skriva ner allt. Jag skriver skämten ordagrant i mitt eget talspråk. Sen är det inte alltid det blir så på scen, men många gånger kan ett skämt få sämre betalt p.g.a. att orden kommit lite fel.
Men det är nu skrivkrampen sätter in. Jag kanske inte vågar skriva... så känns det i alla fall: "Nej, jag vågar inte! Tänk om det inte blir bra!" Snälla någon, slå mig! Eller som mina elever säger: Ge mig en lavett, tack!
Ikväll kör vi allsångskonsert för Swedbanks kunder. Ska bli roligt. Det blir både sång, fiol, trummor, keyboard och elbas för mig. Så kul att få göra så många olika saker!
No comments:
Post a Comment