Raketer och smällare är bara skit!

Jag är rädd för allt möjligt. Därför gillar jag inte smällare. Det funkar om jag står någon kilometer bort och ser fyrverkerier, men jag hatar när någon fyrar på i min närhet. Därför har vi inte köpt några raketer i år. Vi tänker stå på balkongen hemma hos våra kompisar och snylta på andras. Så det så!

Gott slut!

P.S. Jag skrev faktiskt en hel del igår. Om hundar och Pernilla Wahlgren...

Jag förstår inte!!!!

Hur kan man ha ångest inför att skriva? Jag sitter här, mol allena, och har egentligen ingenting för mig. Varför inte då sätta sig och försöka skriva ner allt som snurrar i huvudet? Nejdå, nejdå. Det går inte. Istället sitter jag vid datorn och lajar runt.

Jag har ont i magen.

Årskrönika

Alas! Verksamhetsåret 2007:

började inte så lysande. Efter att ha haft en ganska "comedyfull" höst-06, blev det ingenting. Länge! Jag åkte upp till Karlstad tillsammans med Jovan och Martin och där skötte jag väl inte mina kort direkt väl. Visserligen gjorde nästan ingen det just den kvällen, men ändå...

Vid påsk blev det dags för en kanonkväll i Skällinge Bygdegård. Jag ville testa en egen "klubbkväll" och fick möjlighet att göra det på hemmaplan. Fy fasen, vad bra det gick. Det bästa den kvällen var en publikkommentar på min konferencierfråga om de tyckte komikerna var bra: "Men DU är bäst!!!"

Lite strögig blev det av våren, men på sommaren fick jag några bra (betalda!!) gig, bl.a. ett på Vallarna i Falkenberg där jag fick möjlighet att fronta en publik på 3000 personer. Voilà!

Sommarens höjdpunkt var onekligen kursen i Svalöv tillsammans med Oredsson och ett helt gäng underbara komiker. Visst kände man sig lite som katten bland hermelinerna när man åkte söderut på E6:an, men väl på plats var det ingen skillnad.

Inför hösten hade jag laddat rejält. Jag ville verkligen satsa och gå ut hårt. Att jag därför startade Attacca var helt enkelt ett led i rätt riktning. Nu ska jag bli bra på det här. Men efter ett framträdande på Trampolin/Harrys i början av oktober kände jag att det här går åt skogen. Ingen vill se mig. Ingen skrattar. Ingen tycker att jag är rolig. Jag lägger av. (Och Martin Krantz sade att han väntade på att jag skulle "lyfta"...)

Veckan efter var min supervecka med sex gig på åtta dagar. Och det gick bra. (Jag skulle vilja skriva suveränt, men jag vet inte om jag vågar... någon kan ju se mig). Från Gasta i Gävle sade man att de ville boka mig (fast inget har förstås hänt på den fronten... mycket snack och lite verkstad...) Fritte på Oslipat tyckte att mitt gig där var det bästa jag gjort där. Petra Mede tyckte detsamma om ett av mina gig på Big Ben. För att inte tala om publiken. Gud, vad jag älskar när publiken kommer fram till en efteråt och säger: Vad rolig DU är!

Så visst blev det bättre. Eller bra. Eller kanske riktigt bra, helt enkelt. Jag vet inte om jag lyft än, Martin, men jag kanske är på gång. I alla fall känns det så inför våren. För då, jävlar!

Summering av 2007?

Jag gjorde en liten snabbräkning i min kalender. Under 2007 har jag stått på scen i standupsammanhang 35 gånger, konserter och liknande: 20 gånger och forumteater 11. Den sista siffran stämmer dock ganska dåligt, då det egentligen handlar om elva hela dagar, som oftast innehåller tre föreställningar. Alltså uppemot en 30 teaterföreställningar.

Således har jag stått på scen 85 gånger 2007. Det betyder i snitt lite mer än en och en halv gång per vecka.

Till Therese

Den här dikten skrev jag för några år sedan och så här i julstöket tillägnar jag den min kompis Therese som alldeles för några dagar sedan fick internet till sitt lilla hus. (Och med det menar jag för allra första gången i sitt liv...) Kram på dig, Therese och GOD JUL!


Tomten av Viktor och Erika
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken

Står där så grå vid lagårdsdörr
trött som en sork om kvällen.
Tänker att visst var det bättre förr
när tomtemor var på smällen,
en bulle i ugnen och runda bröst,
så underbart njuta av deras tröst.
Snön lyser vit på taken,
endast tomten klämmer på saken

För sin hand genom skägg och hår
snart ska han ut och köra.
Tänker på tomtemors fasta lår
och vad hon med dem kan göra.
Renarna strejkar och vill ha semester,
löneförhöjning och firmafester.
Snön lyser vit på taken,
endast tomten håller i spaken

Går till visthus och redskapshus,
grejar och donar och plockar.
Tänker på tomtemor i lustfyllt rus,
klädd enbart i behå och sockar.
När får vi tid att ta på varann
strunta i jul och kramas ibland?
Snön lyser vit på taken,
nu vill tomten sätta upp staken

Går till stängslet för lamm och får
stänger om getter och grisar.
Tänker på tomtemors höfter och hår
och sakta han släpper små fisar.
I vintrig kyla står fjärtar still
i luften som bruna Oboy refill.
Snön lyser vit på taken,
endast tomten har värk i baken

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är naken.

Julstök!

Ida har jag mest gjort en massa grejor inför julen, köpt julklappar, gjort julgodis, kört dottern till sjukhuset för att hon skulle magnetröntgas...

Jag fick ett mejl från Per-Olof där han nämnde att han tyckte det var så lätt att blogga efter ett gig. Han bara hänvisade till min blogg. Jag tror att jag ska sluta lovorda honom varenda gång. Då skulle han få, den spjuvern!

Förresten, det var en lite kul idé till blogginlägg. Jag kanske ska skriva lite årskrönika. Vem har det gått bra för? Årets lyft? Årets kalkon? Hur bra är jag själv? Ja, lite sånt där matnyttigt. Vad tror ni?

Premiär!

Det finns folk som säger att musik inte hör hemma på en standupscen. I så fall gjorde jag bort mig igår. För jag sjöng. Det var lite av en premiär för mig i de här sammanhangen. Visst har jag sjungit på scen förr, men knappast inför en publik som ska bli road och helt utan ackompanjemang. Men jag tyckte att det funkade. Dessvärre skrev jag texten kvällen innan, så man kan väl inte säga att den hade satt sig, men det gjorde inte speciellt mycket. Jag var nöjd i alla fall.

Nu tänker jag inte rada upp alla som uppträdde igår på Harrys, men jag vill gärna nämna Martin Krantz som körde helt nytt, oprövat bibelmaterial som kommer att bli jättebra. Per-Olof höjde stämningen som vanligt, då publiken var ganska seg. Han har verkligen börjat bli ett säkert kort, den killen! Jovan var bäst i sina snabba iakttagelser innan han började köra material och Robert Larsson visade sig också från sin bästa sida. Han har ju precis börjat! Sedan tycker jag också att Anders Kettunen har en skön stil. och så avslutade Kodjo på ett alldeles lysande sätt. Det var kul att träffa honom igen, för övrigt. Jag har knappt pratat med honom sedan vi gick i Svalöv ihop 2005.

För övrigt kan jag berätta att jag pratade med Oredsson i telefon igår. Den mannen gör mig alltid på gott humör. Jag gillar honom.

Årets sista framträdande!

På måndag ska jag till Harrys i Göteborg. Det ser jag framemot. Jag har nämligen inte kört där sedan starten av Klubb Trampolin på den krogen (jag tror att det var i slutet av sepember, början av oktober.) Den gången gick det apdåligt.

Jag är lite sugen på revansch!

Julekul!

Jag sitter här och försöker känna lite julstämning, men den verkar ha svårt att infinna sig. Grådassigt och fuktigt väder ute och lussekattbak inne. Min man är, liksom hela december, och spelar på en julkonsert någonstans. Här måste nog julstädas också, förresten.

Har inte kört någon standup på över en vecka. Lite konstigt, faktiskt, men nu får man ju snart börja se över vårsäsongen. Känns lite avlägset med tanke på det där glittrandet och tindrandet som liksom kommer före.

Jag är inte så mycket för jul.

Fridag på Onsdag

Idag har jag min lediga dag. Det är rätt bra att vara ledig en dag i veckan, speciellt mitt i. Tyvärr har jag under hela hösten haft så otroligt mycket att göra att man nog kan säga att den dagen gått åt till att arbeta på olika sätt. Nej, jag klagar inte alls, eftersom det jag gjort varit just sådana saker som jag vill göra och tänkt använda fridagen till. Men hösten har varit jobbig. Det är inte enkelt att få ihop en tjänst på 80% med spelningar, resor till Stockholm, ståuppjobb, egen klubb, teaterjobb och familj.

Det har funkat, men jag är trött.

Julen är här!

Jag måste bara skriva något om julkonserten i Skällinge Bygdegård: Det är inte vackert, det är gemytligt. Det är inte stämningsfullt, det är socialt uppmuntrande. Det är inte trevligt, det är askul! Jag ska också, så fort jag hinner, lägga in en gemytlig, socialt uppmuntrande och askul bild.