LUCK II

Så var jag återigen i Lund. Denna gång körde jag rätt hela vägen och då talar jag om bilen. Det funkade verkligen ända fram till parkeringsplatsen vid JET. Och inte nog med detta. Det funkade även hela vägen ut ur Lund! Tack alla ni som hjälpte till, före, under och efteråt.

Nu kanske någon undrar hur det gick. Jo, tack, det gick ganska bra. Publiken var inte så där jättestor, men Eric och Pär hade sett till att de i alla fall satt så tätt och så nära scenen som möjligt. Bra där! Tyvärr tror jag att jag skrämde bort ett par som var försvunna efter paus. Ett visst svinn får man kanske räkna med.

Först upp var Robert Larsson. Det var inte lätt, men han måste ändå ha en eloge för sitt energirika framträdande. Dessutom tycker jag att han har bra material. Sedan var det dags för en ganska ny kille, Björn Tennberg, som var oerhört nervös, vilket också publiken märkte. Därefter körde Niklas Folkegård, som ju är en lugn och stabil kille. Att han skulle köra precis före mig visste jag från början skulle vara bra. För mig alltså. Själv fick han slita. Men han slet bra. Jag gillade speciellt hans material om tåget som man missade innan det hade gått...

Jag fick den stora äran att avsluta första akten, vilket jag faktiskt blev lite nervös för. Jag slet också på rätt bra, tappade fokus ibland och missade lite här och var, men jag tror inte att det märktes så mycket. Men publiken blev på uppåtgående. Och sången som avslutning funkade jättebra!

Jag vet att det är många komiker som tycker att sång inte hör till standup. Det må så vara, men som gammal musiker skulle det vara konstigt om jag inte gjorde något sådant här. Dessutom har jag skrivit komiska texter sedan kriget (nåja, i alla fall tjugo år innan jag började med stand up), så varför inte?

Efter paus körde en kille som hette Ludde, med mycket energi och mycket bra material. Därefter Pär Söderström som jag tyckte svävade ut en aning. Jag tror dessutom att han körde bra mycket längre än den tid han hade fått sig tilldelad. Detta gjorde också att jag var ganska trött i huvudet när Elin Nordén gick på. Det kan visserligen bero på att jag var ganska utmattad efter mitt eget framträdande, men jag tycker nog att man ska hålla sina tider!

Elin var jättebra! Jag har sett henne nästan bara i konferenciersrollen de senaste gångerna vi träffats, men det var kanon. Jag tror säkert att hon tycker att det kunde gått mycket bättre, men hon slet som ett djur och fick utdelning på det. En mycket bra avslutning på kvällen.

Eric som var kvällens konferencier skötte sig också utmärkt. Jag sade kanske något litet ofördelaktigt om honom från scen (något om att olla..), men jag tror faktiskt att han uppskattade det. Tack i alla fall för att jag fick komma!

Förresten: Två komiker hade material som kändes väl likt andra komikers. Nu minns jag inte exakt hur skämten gick, men jag funderade över likheten då det levererades.