Jag tror att man skulle haft nytta av att vara lite mer kaxig. Jag tror t.o.m. att det skulle gett fler och bättre betalda jobb. Inte en massa ursäker för att man bara råkar finnas till och är ganska så bra på att... Jag är trött på det. Ordet förlåt sitter inkilat mellan mina kotor i ryggraden. Eller uppstoppat någon annanstans där det får bra med plats...
På "Ståuppare som bloggar"-listan www.rawcomedy.se(där jag inte längre får vara med...)kan man läsa en massa bloggar där folk uttrycker sin glädje och stolthet över det de gör och producerar. Jag tror faktiskt att jag också gör det ibland, men alldeles för ofta är det någon liten kille vid namn Jante som pockar på uppmärksamhet. "Inte ska väl jag... nä, så bra var det nog inte... jag tyckte att de skrattade, men nu i efterhand inser jag att det gjorde de inte alls..."
Näe, fy fan vad dum jag är! Ett dylikt beteende hjälper mig inte ett skit! Ibland skärper jag dock till mig och tänker att så dålig är jag nog inte ändå. (Lägg märke till formuleringen ;-). Men om saker runt omkring en känns tunga, känns nog tusan också ens karriär rent åt helvete.
No comments:
Post a Comment