Ja, vad gäller underhållning, då. Min femtonårige son och jag spelade fiol under två timmar vid ett "bröllopsmingel" i Vrå (av alla ställen). Att stå och spela samtidigt som folk går omkring och småäter och pratar med varandra är nog en av de mest otacksamma uppgifter som finns, då det känns som om inte en käft bryr sig. Lite som hissmusik, liksom. Dock finns det också fördelar. Man spelar, helt utan nervositet, p.g.a. just det faktum att det känns som om ingen lyssnar.
Sammantaget var det ett trevligt arrangemang. Vi fick i alla fall ordentligt med cred av de som bokat oss och åkte därifrån med ett nöjt konstaterande att vi gjort bra ifrån oss. Dessutom insåg vi att vår egen repertoar utökats ganska rejält.
1 comment:
Bättre än hissmusik
Man slipper åka upp och ner
Jag gillade spela på bröllop
Hyfsad mat och snygga tjejer
Post a Comment